Hejhej på er, från min del har det inte alls blivit mycket bloggande. i torsdags trodde vi alla att allt var bra men det vände så himla fort. jag har en enorm oro i min kropp jag går och hoppas varje dag samtidigt som jag går och oroar mig, jag vill inte lämna hemmet för jag vet inte när det kan hända, när jag är ute så oroar jag mig ännu mer för det här.. Om det finns nån jag kan tacka under det här så är det lina och johan. Så glad att jag fått den kontakt jag har med lina, och så glad att johan fortfarande finns för mig och min familj.. men i torsdags slog det mig att jag måste vara rädd om dom jag har nu för man vet aldrig när man förlorar nån. ta vara på varje minut ni får med era nära och kära.